Den försiktiga upptrappningen

Antibiotikakuren är avklarad. Tonsillen har återgått till normal storlek. Men det går lite upp och ned här borta…
Att börja träna igen” efter att man varit sjuk. Det är verkligen ett ämne man kan diskutera länge om. När börjar man? Hur börjar man? Och hur länge ska man ta det lite lugnt?

Jag brukar gå på känsla. Och utvärdera. Min första ”återkomst” efter halsflussen gick dåligt. Jag utvärderade och konstaterade: för tidigt. Att jag dessutom spenderade förra helgen ute på sjön kan förstås ha bidragit till att immunförsvaret förlorade mot ett virusangrepp…  

Segelbåtspremiär för mig. Det var så vackert! Att sova i en iskall koj var dock inte så klokt, sista dagarna av antibiotikakuren… 

Så förra veckan blev det ytterligare någon dags hel vila. Det är så tråkigt. Men med halsont eller feber ska man inte träna. Någon hjärtmuskelinflammation vill man inte få.

Så i helgen avklarades det första löppasset på ett bra tag. 15km i soliga Lill-Jans skogen. Oändligt långsamt, precis så höstigt härligt som jag föreställt mig…  

Ett löppass och ett pass på gymet blev det i helgen. Nu väntar en ny vecka. Full av roligt jobb och träning, om jag får önska fritt:)

3 reaktion på “Den försiktiga upptrappningen”

  1. Ja det är knepigt… Nu har jag ju i och för sig inte varit sjuk på vääääääldigt länge (minns inte när det var) men det är ju lite samma efter skada… Kom ihåg d-vitamin och probiotika nu!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *